| Vi
betalar skatt på olika nivåer, kommunal, regional och statlig,
ändå räcker inte pengarna till det primära, varför
kan man då undra? Jo för att den välfärd som finns
i dagens samhälle kostar en otrolig massa pengar. Det börjar
bli hög tid att se över vad som är viktigast att prioritera.
Vi tycker att det är skola, vård/omsorg och kommunikationer
som är det som bör prioriteras högst för tillfället.
Det är oroande att alltfler unga visar tecken på att må dåligt, kanske beror det på undermedveten stress, kanske på något helt annat. Det viktigaste är ändå i slutändan att det tas på allvar och att hjälp finns att få. Dagens sjukvård går på knäna, det saknas pengar lite här och var, operationer skjuts på framtiden, köerna blir på många håll längre och kvalificerad personal saknas. Vi behöver en fungerande sjukvård vilket vi tror att de allra flesta kan vara överens om. Däremot är vi rätt övertygade om att meningarna om hur den ska se ut är delade. Vår vision om sjukvården är att alla som behöver någon form av vård ska erbjudas det men på olika nivåer och med olika betalningsalternativ. En miniminivå där den livsbevarande hjälpen finns att få ska vara en garanti för alla med en låg självkostnad där högkostnadsskyddet täcker in tidigt. Ingen ska här bli nekad hjälp för att så fort som möjligt komma tillbaka och bli en aktiv samhällsmedborgare på lika villkor. Vill man däremot ha en mer kvalitativ vård eller själv ha större valfrihet kommer nästa nivå in som är ett snäpp dyrare. På den här nivån ska du som patient ha större möjlighet att ställa högre krav på den vård du får. För att komma till rätta med problemet att många av dagens unga som mår dåligt men självklart även övriga så behövs det finnas en lättillgänglig hjälp där man kan få det stöd man behöver för att gå vidare i livet. Vi är av den bestämda uppfattningen att får man den rätta hjälpen från början av ett problem så minskar långtidssjukskrivningar, depressioner och ångest betydligt. Även en ökad självkännedom för de som på ett eller annat sätt vart utsatta, kan vara allt från mobbing till sexuella trakasserier behöver tas i på ett tidigt stadium och inte glömmas bort eller ha orimligt långa väntetider. För ju fortare en person får hjälp, desto snabbare är man tillbaka ut i det sociala livet istället för att anses vara en belastning som kostar en massa pengar. Däremot är det viktigt att man själv som person är med och tar ett stort ansvar för sin egen utveckling och inte bara går iväg för att någon annan tycker att man ska göra det. Kravet på den enskilde individen måste hela tiden finnas där för att ta sitt eget ansvar och sina egna beslut men framförallt i början så känner man sig väldigt utlämnad, det är inte helt lätt att börja prata om sig själv och vad man vart med om för en helt främmande person, spelar ingen roll om man är hur verbal som helst och är man osäker/blyg då är det ännu svårare och tar troligen längre tid för att våga. Överhuvudtaget så
är vi säkra på att de allra flesta är beredda att
betala en något större andel för att kunna tillförsäkra
det vårdbehov som behövs både för sin egen del
och för andra. Allting kostar och har alltid gjort, inget har någonsin
vart gratis även om den egna insatsen ofta vart väldigt låg
och subventioner från landstingen har varit stor. Det kommer som
säkert de allra flesta förstår inte att vara hållbart
i längden utan då anser vi att det här är en möjlighet
som öppnar upp en mer valfri vård men som ändå
ger ett basutbud med möjlighet till mer. |