Sommarminnen hårda...

En månad, lugn och stilla
utan bli kallad för "den lilla"
Många somrar i total ensamhet
kan säkert va värre, vem vet

Var ändå ute själv en hel del
men vad jag än gjorde så kändes det fel
Läsa, teckna och pyssla
var ungefär vad jag orkade med syssla

Gjorde ofta dagen kort
genom att försöka sova den bort
Sov dåligt, mest ledsen och trött
kände mig mer än utstött

Sommaren har vart svårast trycka minnen bort
trots att tiden är relativt kort
Minnen och tankar väller upp
kanske vart lättare va en dö tupp

Kan fortfarande känna mig plågad
mitt itu sågad
En tid extra hård och tuff
behövdes en ytterst liten knuff

Visst det går framåt med små steg
men denna tid känns mer än seg
Nog det som är svårast att glömma
skulle mest mig själv vilja gå och gömma

Linda 11/7-05