När jag gick till och från skolan så var jag alltid på min vakt för att slippa undan lera, vatten, ägg, bli knuffad, slagen och fasthållen på vägen. I skolan drog jag mig undan, gick efter väggarna, höll mig bakom saker för att inte synas, för att slippa slag, glåpord, bli nertryckt med huvudet i vatten, bli stucken av nålar/grenar eller få färg kastat mot mig.

I stort sett varje dag så var det trots allt några som lyckades fånga mig och hitta på något, att bli nertryckt med huvudet i toaletten var vanligt, likaså slag mot armar och ben. Inget ovanligt var heller att jag blev fasthållen medan några slog, sedan bunden av rep eller tejp tills en rast var slut och en av de släppte loss för att ingen skulle se. Gymnastik och bild var nog det jag tyckte bäst om egentligen men båda var en plåga att gå på. Inknuffad i buskar, alltid sist vald i lag, nerdragen från redskap, alltid ensam på friluftsdagar och orientering, inknuffad i duschen och fasthållen. Många gånger gick jag hem och hoppades att ingen var hemma, för att snabbt slinka in i mitt rum och byta kläder. De blöta eller smutsiga la jag osynligt åt sidan och tvättade oftast själv för att ingen skulle märka. På bildlektionerna som kunde vart roliga var det också mest en plåga att vara på, blev bara ifrågasatt vad saker var, även om det syntes, och övriga förstörde om jag gjorde något. Att få färg eller vatten kastat på mig var heller inget ovanligt.