| Att
införa flexibel eller förkortad arbetstid, har det talats om
under en längre tid, men när kommer man att inse att det är
åt det här hållet man behöver gå för
att följa med det moderna samhällslivet? Som det är nu
så lever vi efter ett alltmer pressat schema, där stress och
utbrändhet ingår i den vanliga vardagen.
Det är inte hållbart i längden att företag utnyttjar situationen genom att alltför ofta låta arbetstagare jobba över för att produktionstakten ska kunna hållas. Här har något gått snett och måste rättas till. Det är mycket viktigt att man som arbetstagare vågar stå emot och inte bara hänger med. För i längden orkar ingen att först jobba sin ordinarie tid och sen dessutom jobba över i stort sett lika mycket. Men som det är nu så är det inget ovanligt att det är så. Det är inte konstigt att utbrändheten ökar. Med förkortad arbetstid skulle det innebära att alla fick mer tid att ägna åt sig själv och sin egen hälsa. Stress och utbrändhet borde minska istället för att, som det är nu, öka. Den arbetslöshet som finns, borde också försvinna, då företagen inte vill tappa fart på produktionen utan behöver anställa fler. Ett annat alternativ är att införa flexibel arbetstid, där man jobbar ett visst antal timmar men till viss del har friförlagd arbetstid. Det här skulle ge fler möjligheter att t ex plugga under tiden som man jobbar eller att kunna utöva ett engagemang som man inte annars har möjlighet till. Det sägs att det kommer att bli brist på arbetskraft om några år, då en stor del av 40-talisterna går i pension. Det finns ju till och med krafter som vill att pensionsåldern ska höjas till 67 år. Det här tror inte jag är någon bra idé då man i så fall bara skjuter problemen framför sig lite till. Dessutom så har ju dessa personer redan jobbat större delen av sitt aktiva liv och inte är det väl meningen att man ska behöva jobba tills den dagen man ramlar av pinnen? Här är det viktigt att dagens unga och kommande generationer får en möjlighet att på ett tidigt stadium komma i kontakt med arbetslivet, för att komma in i systemet. Den bästa arbetsplatsen måste ändå vara den som har mångfald och inte enfald. Med mångfald menas att det ska vara blandade åldrar, att invandrare är välkomna och att personer med funktionsnedsättning inte utesluts. All form av diskriminering på arbetsplatser måste försvinna, för alla är faktiskt lika mycket värda. Det borde vara samhällsekonomiskt
ohållbart att inte tänka på vår hälsa i
debatten om förkortad arbetstid. För ju mer vi arbetar, desto
mer utslitna blir vi och desto mer ökar långtidssjukskrivningarna.
Låt istället fler få en möjlighet att komma in
på arbetsmarknaden genom att sänka arbetstiden för redan
anställda och istället nyanställa om det fattas folk
för att kunna hålla önskad produktionstakt. I vilket
fall som helst så måste det i slutändan vara billigare
för samhället att inte ha folk som är arbetslösa.
|