Vill, vill inte, vet inte vart jag ska stå
en lång och brokig väg att gå
Varför, varför lät jag det hända
kanske bäst att på sig själv tända

Inte konstigt bli blyg och tyst
för rädd, våga säga ett knyst
Rädd för vad andra ska tycka
istället för söka sin egen lycka

Hoppet har för längesen slocknat
vem har upp det plockat
Känner mig mest som en trasdocka
som åkt på en och annan smocka

Varför inte våga vara tydlig
när andra mot en är spydig
Det är lätt att någon annan kränka
kanske sig själv skulle dränka

Känns som luften tagit slut
ändå lägger jag ner en massa krut
Letar efter tvål
för att finna andningshål

Har massor av energi som glöder
inte lätt med en kropp som blöder
Många tårar som rinner
innan torka bort jag hinner

Svårt få ork göra saker som är kul
kanske lättast försvinna i ett skjul
Inte lätt våga synas
alltid låtit mig bort tynas

Linda 22/4-05